Blås iväg mig
Känna naturen omsluta mig
naturen som
visar tecken på att jag lever
luftens strömningar
vinden som viner genom mig
och min kropp
får mig att andas häftigare
får mig att känna höstens kyla
kyla
som får mig att kallsvettas
upplösas av
slukas av
och
blåsa iväg
med höstens frid
återhämtningsprocessens
avkopplande årstid
kära vän
höstens vind och färgrannhet
vackra lövbeklädda träd
omsvep mig med atmosfärens
syrerika luft
så
kvävande
så att jag mår illa
och
nästan vill spy
av den överväldigande luftens kraft
energin och omsvep
långt inne i min strupe
i min själ
får mig att andas
liv
in och
ut
kamoufleras
jag vill kamoufleras
bli lika blodröd som höstens grannaste röda löv
lika brinnande orange som ett och annat höstlöv
lika skogsgrön
lika solgul
som andra höstlöv
jag vill bli ett med naturen
osynlig för omvärlden
osynlig för mig själv
jag vill bli genomskinlig
jag vill falla lika lätt likt höstens löv som flygande svävar ned mot markytan
när tillfället uppenbara sig
jag vill
braka ihop lika graciöst, ändock knakande
som grenar och kvistar som belastats med för mycket tyngd
likt en ballerina vill jag böja min kropp i en elastisk båge
som sedan spricker
smärtar
och symboliserar mitt inres
kaos
splitter
som kan helas
om jag finner min doktor
dvs höstens frid
hösten som ger mig känslan av att jag lever
vill fly med hösten
ta mig in i höstens årstidsvärld
återföd mig
läk mig
hela mig
ge mig
ny kraft
bespara mig energi
för att klara och hantera nya hårda tider
utsmycka dem med ljus
glimtar av hopp och tro
Hösten
Blås iväg mig
med din viskande vind
för med mig in i årstidens värld
och landskap
Hösten så ljuv
blås iväg mig lika försiktigt
som när du för ihop dina läppar till som en pussmun
för att sedan blåsa ut lite lätt lätt luft
när du blåser en såpbubbla