Redan medlem?
Logga in
En reseskildring i sonettform. Läs gärna från 1-10.
Visingsö-sonett #6/10i fönstret jag ser dagen försvinna det sista ljuset smeker ömt din kind och själv jag viskar svagt Visingskvinna följ med mig i natt på en Visingsvind
nu världen tystnar och slutar stimma dess hjärta slår saktare när det skymmer vi väntar på dagens sista timma först då vinden bär oss och bort vi rymmer
jag öppnar fönstret så vinden kommer in och se den genast letar upp vårt lakan svalkar våra kroppar med vår hud mot sin och upp den lyfter oss och vår bejakan
en viktlös resa utan minsta besvär god natt och sov gott nu är natten här
Bunden vers
(Sonett)
av
Alucinor
Läst 316 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2012-10-03 21:25 |
Nästa text
Föregående Alucinor |