vi kunde odla vår hybris

sida vid sida,

jag tror att vi gör likadant

med munnen

när vi vill vara vackra

[har du tänkt på,

jag har tänkt på

hur annorlunda vi ser ut]

de nätter då ljuset i baren

slår om till svartvitt

och vi blir hon

andas vi in att

vi stängt vardagen ute

för en stund,

gärna tillsammans

med en cigarett

som någon statistgentleman

tänder

medan vardagen väntar med livet

väntar hemma, stannar uppe

undrar när vi kommer hem, om, hur

det är så tungt med alla roller

coctail hour

har jag barn, vill jag föda dina

[nej]

ingen kan komma nära

våra moviestarska nätter

verklighetsmän väger för mycket

och i den här scenen

ska inga du skrivas in

mellan perfekt tillbakalutad

och dags att gå;

hjälp mig på med kappan,

sådär snyggt,

låt mig gå ensam ur duken