... är något blott
några väldigt få
har anledning att ta
som vore det för givet ...
Ty vänskapen i sig
tenderar att navigera
såväl dig själv
som de du känner
rätt långt bort
från det som
livslång vänskap är
Vänskapslandet
är fyllt med
grynnor och skär
vilka stundom förvillar
när det kommer till
vad vänskap egentligen är
Vänskapen har tre
övergripande nivåer
där vänskapens
kvalitet och hållbarhet
sinsemellan rätt sällan
står i samstämmighet
Vissa vänner
finns där
ständigt och jämt
Om det råder inget tvivel!
Förutsatt dock helt bestämt
att du har ditt på det torra
och att du blott över lyxproblem
någon gång ibland ägnar tid för att knorra ...
Andra vänner
är inte alltid sådana som du känner
Nej, de är mer av den volontära typen
Ja, du vet nog vad jag menar ...
... De är sådana med sensorer
som känner av
när katastroferna på individnivå
uppstår någonstans i deras nätverk ...
Dessa volontärer känns som äkta vänner
Ja, sådana man känt hela sitt liv
tappat bort en okänd period
men som bekräftar sin vänskap
nu när de verkligen behövs
- Det är vad du inför dem känner ...
Sedan har vi då
dem jag benämner
verkliga vänner
Det är inte hur länge du känt dem
som avgör graden av deras vänskap
Det har mer att göra med samhörighet
gemensam mental representation
och mycket, mycket annat ...
En detalj värd att nämna
är att när ni avbryts i en diskussion
och inte ses på fem år
när ni åter sen ses igen
utan någon eftertanke eller ansträngning
fortsätter den avbrutna diskussionen
som vore det några minuter sedan den bröts ...
Sådana vänner finns
när du så vill
om du så vill
och när du verkligen behöver
oavsett var du befinner dig
i din aktuella sociala status
- Men det gör även du
minst lika mycket för dem!
Det är den vänskapen
när den verkligen är
vilken vi kan ta för givet
just därför att vi så ej gör
inte bara för stunden
här och nu
utan just för resten av livet
Och utan att det på något sätt och vis
skulle kunna anses som överdrivet
är det många gånger just denna vänskap
vilken får oss känna verklig inklusion
såväl i vårt dagliga liv som till fest
Likväl skänker den inre trygghet
och en känsla som motverkar ensamhet
även över tiden ...
Det jag dock lärt mig över tiden
är hur innerligt sällsynt
den här sista typen av vänskap är ...
De två första sorternas vänskap
vilka är varandras motpoler
i smått och stort ...
– Där den första typen
bara finns i medgång
och i övriga skeenden
i vårt liv visar på
mindre vänskapligt
besläktade beteenden ...
– Den andra typen
dyker upp från till synes intet
när vi som bäst behöver dem
men när allt är bra och på topp igen
försvinner de lika obemärkt
som när de första gången dök upp i vårt liv ...
... Dessa två vänskapstyper
är dock minst lika viktiga i våra liv
Nej, de är inte livslånga till sin natur
och på intet sätt i närheten av vad
den sistnämnda verkliga vänskapstypen
står för …
Men de är likväl mer än väl värda
att uppskattas för vad de är
när de så är
även om det inte för evigt är ...
Att vara medveten om
att en sådan här indelning
kan göras utifrån
kvalitet och hållbarhet
är ju vare sig
ett måste
eller
en självklarhet
Medvetenheten om sakernas tillstånd
kan dock minska och eller till och med
eliminera en hel del besvikelser
och ibland även så rent själsliga kriser
och istället lägga grunden för
att vi bättre ska kunna ta vara på
även dessa former av vänskap i vårt liv!
Dels blir livet vänligare i smått och stort
Dels är det vänligare att ta en vän för den den är
och att inte behandla den som någon den inte är
men sist men inte minst
får vi ut mer glädje ur livet
tillsammans
men också var och en för sig
Det ger totalt sett väsentligt mer
tid över för allt det där vi egentligen behöver
när det kommer till
vänskapens såväl inre som yttre
egentliga och totala sammanräknade
grad av hållbarhet och kvalitet ...
– Om du hänger med?