... Man tar någon 
man tycker om i hand
letar upp en vacker strand
och bygger tillsammans
upp någonting alldeles speciellt
som blir till vårat alldeles egna land ...

Det blir så vackert
på alla sätt och vis
Det är ovärderligt
och saknar helt rimligt pris
Det är unikt i sitt slag
Det är vår alldeles egna värld
vi byggt - du och jag ...

Men plötsligt en dag
är den värld vi byggt för evigt
helt oväntat och plötsligt slut
Ingenting är som det varit förut

förutom stranden i sig ...
Den bär ej längre något spår
av vare sig dig eller mig
tillsammans 
eller var för sig ...

Den värld vi byggt 
byggde vi när vattnet stod som lägst
Nu har havet jämnat ut allt
när det återtagit sitt normalläge
utifrån alla andras utom vår position

De talar om trygghet och inklusion
- Intet av vare sig eller
synes vara det som är
har varit
eller ens är det som gäller
i det som omfattas av vår 
oförväntat uppkomna situation ...

Andra talar om marknadsfluktuation
och skyller allt på bristande 
uppmärksamhetsfunktion ...

Själv ser jag nog det mer som önsketänkande
utan verklighetsgrund ...

- En vacker dröm värd att avnjutas för en stund
men att tas för vad det verkligen var 
och inte för vad vi önskade att det skulle kunna vara

- Någonting vackert att minnas 
där vi tillsammans fått känna hur underbart livet kan kännas
och hur berikande det är att bara få finnas ...

... En stunds paus från vardagens vanliga lunk
där vi fått en chans att drömma oss bort en blund ...

Besvikelsen må vara stor
när vi vaknar och ser att världen ej är vad vi önskar
och för ett kort ögonblick kommit att tro

Likväl det är en rätt härlig plats att bo ...

... Ty även om det visade sig blott bara vara en dröm
så var det i alla fall en väldigt vacker sådan ...