Ett jag bär ett du i tunga
kassar,

I botten sprattlar en ål,

han vill inte stekas på en modern
spis, önskar intas mellan tindrande
ögonkast,

vit stärkt duk, kanske ett och annat
stearinljus,

Över det svenska vemodet hänger
förnuftets duk,

Om en ål hade virkat bokstäver
hade de varit få men försiktigt

prövande,