Den måste ha varit en gudinna
som sa, att om det i en berättelse
finns ett gevär är det både laddat
och säkrat i början. I slutet töms
geväret på krut. Efter slutet hänger
det oladdat där på väggen tills en
ny plot sätter igång.


I lampskenet sitter Emmy. Ser ut
genom fönstret. Natt, bara natt.
I hallen hänger ett oladdat gevär i
ett rep på väggen. Hon väntar inte
på att något ska hända utan funderar
på en handling, som endast ska upplevas
som en intrig, som utspelar sig i ett
slags relationsdrama.


Ett rött draperi och en meny
"får var det vara en kopp kaffe i pausen?"
"En småkaka kanske?"