Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En ny sång, en ny gång, en högtalare

Jag struntar i vad tågkonduktören säger
i högtalaren
vid andra änden är jag blind, döv och
mest förstörd
när eld når kantiga stolar ler jag inte
jag vet vems eld det är
jag vill inte ha den
ta den
ta bort den
snudda inte armen
det bränner som värst när du är när
och jag är trasig
mest bränd,men det säger jag inte
sången är ny
kanske sjunger Fröken Synd idag
för visst bränner det när du är när
ett rum med laddade vapen
spillror
en ny sång, en ny gång
en talande tanke och
famlande,svamlande ord med tyngd
du sjunger med främmande stämma
jag har tappat min röst




Fri vers av menspoeten
Läst 225 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2012-12-04 10:49



Bookmark and Share


    ej medlem längre
sprakande, i hetta är elden.. berör
2012-12-04

    ej medlem längre


Tankar om det upplevda,

om något som gjort ont och

som ännu bränner

berättad med lite aggresiv känsla,
skönjer även rädsla och förnekan här

enligt min tolkning förstås
2012-12-04
  > Nästa text
< Föregående

menspoeten
menspoeten