Du undrade om nyckeln som
jag gav dig blev din likt
evigheten bor i kärleksvind

inte så du nånsin satte ord på't
det låg på någe sätt där i vårt
vi vår gång


i sättet näven vitnade
av krampen

en vinterdag där fjolårsdrömmarna
slog runt


den dagen är en hjärtinfarkt i
minnet och det låg glas på golv vi
dammsög upp

det är nog livet du och
vi blev allt ett minne


dit tankar vandrar till när det
blir riktigt tyst


ja tror på nåe sätt att tystnaden
må ge sig
att du nog flydde den på nåe
särskilt vis

att flykten inte lyckas hålla i sig
då blir nog livet allt för jävla
märkbart trist

och kärleken den vandrar över
taken

den knatar vidare på många skilda sätt


när ögat såg dig ville hjärtat
alltjämt springa

förståndet hindrar mig och du
är numer gift