En stig i dunkel höljd
som ledde
över kullars nakenhet
och närhets värme.

Men mörkret svann,
stig ljusnade,
förde vidare, fick liv
med morgons löfte.

Stegen ledde framåt,
fick fäste.
Fann nya okända mål
vid dags öppning.

Steg för steg i takt
med tiden.
Alltid ensam men ändå
i någontings närhet.

Till slut vid vägs ände,
blick tillbaka.
Allt i dunkel höljt
och framtids mörker.