Annars så språksam
och idogt verksam dag som natt
lägger sig vinden nu plötsligt platt
vid tystnadens fot,
underkastad ett dödsblekt majestät

för nu drar dimman
sitt långsamma mantelsläp
i antåg och alltmera tät,
och det stiger en lukt av fukt
ur mark och dike

Träden syns som i otydlig givakt
inför dimmans ankomst och rike

Som spegeldrömmar
om framtida knoppar
dryper och hänger
grenarnas droppar.