Att tala till luft och få luft
tillbaka. Människors mod
det kommer dagar då det
prövas.

Att vända andra kinden till
och låta dumheten klä
naivitetens kläder över nakna
kroppen. Över nakna själen.

Det sjunger i linden. Om det
som klippor vetat.

Det brusar om löftet och
människan vet plötsligt
inget.

Att krypa in under stenen.
Låta fukten dra in.


Låta de kala orden stå som
ett frågetecken i själen.

Låta de trasa sönder


likt avundsjuka.


Det är skillnader mellan människor.



Det blir det. Den fysiskt

den psykiskt sjuke. Den gamle


har ingen fri biljett till mognad


Anknytningen bor i relation till
en annan anknuten

handlar aldrig enskilt om ett
barn som läser sagor


naivitetens grenverk har fått
hänga i sin nakna enfald


för det här är poesi även för

de galna