Stod i cirkeln. Människor i ring.

Den bruna täckvanten på marken,
nedtrampad.

På besök en gång. Bara en. Hällde
fettet från stekpannan med dess
köttbullar över våra tallrikar.

snurrade i huvudet. Fanns Gud.
Vad var han. Hon som petade
sig i näsan under lektionen. Ingen
såg trodde hon. Rullade snorkråkan.

Klasser och vanor. Bortskämda flickor.

I skolan chanslösa. Snorkråkan hade
den största samling smurfar hon sett.
Var adopterad. Berättade att hennes
egen mamma inte bytt hennes
blöjor.

de som satt längst ner på pojkars
listor. Mötte på buss. Snorkråkans
bästa vän. I begynnande vuxenliv.
Fadern bortkopplad. Sönerna ADHD.

Var fanns Gud. Händerna trasslade
in sig många gånger. I någon sorts
pubertal variant av bön.


Middagsbordets diskussioner i
mitt slumpade hem. Bland litteraturen,
socialismen. Det fanns ett mönster.
Jag hade haft en förbryllande tur.

Men varför fanns Gud.