Kom, Titania, dansa med mig,
fly dagen in i drömmen.
Kliv varsamt över förgätmigej,
se ej åt vardagsströmmen.

Ögonen ljusnar och blir klara;
vi närmar oss resans mål.
Vår lycka ska vi tryggt bevara
i en sann och smaklig skål.

Skål, Titania, svälj så min sorg!
En drottning som du är stark,
din kropp är en väl bepansrad borg -
ditt sinne minerad mark.

Se oss nu, i vår ljusa ungdom,
tänk ej på att vända om.
Blunda trött med mig så småningom
bland förgätmigej i blom.

Se mig, älskade, som jag ser dig,
viska pansarprydda ord,
låt vår historia vrida sig,
spridas över okänd jord.

Igår är död och har ej varit,
ja, det kan vara så lätt.
Mot dimman har vi aldrig farit -
ditt minfält aldrig beträtt.