Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En gammal sång jag gjorde i fordom tid.


LAZARUS É INTE DÖD

Jag var sorgsen och jag grät.
Vemod, smärta, bitterhet.
Det hopp jag haft,
det finns inte kvar.
Och Gud jag ber, nu jag ber.
Min vän han var sjuk
och när jag sände efter hjälp,
gick du din väg,
du ville inte bry dig om.
Nu é han död.

Fyra dar har redan gått,
och någon hjälp har vi ju inte fått.
Jag litade på dig Jesus,
men nu jag tvivlar.
Jag kan inte förstå.
Men där i min sorg,
mitt i missmodheten,
knackar det på dörr'n,
och Jesus kommer in till oss.

Och säger: ''Lazarus é inte död,
han bara sover. Han é inte död.
Jag kom hit för att väcka min vän till liv.''

Varför tvivlar ni på mitt ord?
Jag har all makt på denna jord.
Nu skall ni få se på underverk.
Lazarus, min vän, kom ut!
Sekunderna gick kändes som minuter,
men när något rörde sig vid
gravkammarens dörr föll en tår ner på min kind.

Ut kom så Lazarus.
Hurra! Han lever ju igen.
Han som var död förut,
ur graven kom ut till oss.

Jesu ord é sant.
Han é Messias.
Jag tror på hans ord.
Han é vår frälsare och Gud.

Jag har skådat ett mirakel,
nåt som aldrig skådats förr.
Nu min bitterhet é stillad och förgjord,
den är bort-gjord.
Mina surrogat och divalater
har förbytts till kärlek, glädje och till frid.
Mitt hjärta har ro nu.




Bunden vers (Rim) av Stefan Viljehammar
Läst 232 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-02-27 12:59



Bookmark and Share


  Federico Romano
Stefan du ser att han lever & skulle jag säga det motsatta skulle du ej bli arg på mig, men en del religiösa kan inte ta en annan åsikt, därför är religion farlig, när fanatismen sätter in.. Ha det gott..
2013-02-27
  > Nästa text
< Föregående

Stefan Viljehammar
Stefan Viljehammar