Skuggan

Tåren som fanns i mörkret om natten

Som av artighet viskas till dig

Ingen förlåtelse, ber på mina bara knän

Tystnad mellan orden som viskar om dig

Ekar i skuggan av neonljus och regn

I sommarnatten sköljs det mesta bort

Tänker jag och lägger min arm om henne

Då jag somnar naken och blottad

Kinderna fulla av vatten och håret stripigt och blött

Av tårar som ingen kan rann på.