Vill du att jag ska skriva om dig?
nej, det tycker jag är läskigt,

svarade han. Efter att han frågat
mig om jag vet vad jag ska skriva
om. Sedan gick han till sovrummet.
Jag ska få soffan. Efter spansk mat
och ett glas cava. Vi hade diskuterat
hans och mitt jobb. Vi hade avklarat
skillnaden mellan intellekt och empati.
Vi hade grälat och blivit sams. Efter
att han frågat varför jag blivit så
påverkad. Jag anade varför och även
han. En äldre man hade frågat honom
efter att vi rest oss om vi var terapeuter.
Ena halvan svarade du. Mannen, som
var berusad hade en nött charm av
klokhet. han berättade för oss om
hans fru som dött, om hur hennes
moral hade blivit hans efter hennes död.
Han sade något släpigt om Oidipus
och Freud. Jag misstänkte att hans
poäng var att Freud hade förlagt de
grekiska myterna hos medelklassen.
Det tyckte mannen var lite osmakligt.

Väl hemma såg vi prover på nätet
avseende sofftyger. Du ville klä den
i tre färger då ingen nyans i sig riktigt
dög.


Jag längtade efter att du skulle gå
till toaletten och till sängen så jag
kunde greppa det ogripbara för mig
själv. Slippa tänka på om mina krav
varit för omänskliga.

Du hade redan sagt det till mig
tidigare under kvällen. Analyserat
mitt självförakt igen.

jag blev lite glad av att notera att
det finns spår av tvillingskrifter
i idioti. Glad över att migränen
börjat avta, att världens hänger
i en talltopp fri.

Jag hade ett illa utvecklat luktsinne
för tillfället, uppfattade enbart
lekarna med ord. Jag vägrade låta
dofterna ta över.

det fick vara nog. Vad var det nu
du sade om poeterna som trängdes.
Det var en särskild hjord.