Redan medlem?
Logga in
Du kan inte få luft.
Ett slag
och
ett stadigt
grepp
kring en strupe
som kippar efter luft
Slå sönder
dig själv
i
små små
bitar
du kommer alltid att minnas
den dag
du gav upp
och såg
såg ditt liv
passera
genom tårblöta ögon
Du kommer alltid komma ihåg
den känslan
Hur den slog dig i ansiktet
fick dig att vackla
och kippa
efter luft
Första gången du dog
inombords
på
riktigt
en känsla av att
ge upp
När tiden stannat
och du insett
att du inte längre kan
få
luft.
|
Nästa text
Föregående
entusiasm |
