Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nödlösningar

När ska jag börja leva det liv jag vill leva.
Jag lever och lär och ler och lider, nu, men i väntan på sen.
Jag vet vad jag behöver för att le mer och lida mindre och jag vet att jag behöver det nu men det som gör att jag lider hindrar mig från att ordna det och jag fortsätter att lida allt mer och le allt mindre. Nu och tills vidare.

Jag sätter upp listor på vad jag ska göra sen. De innehåller allt sådant som får mig att le och som får bitarna att falla på plats. Men de faller inte på plats, de lappas bara ihop. De lappas ihop sedan de har fallit isär. För att falla igen. För att falla isär, säras på och virras bort. Så att jag nästa gång måste hitta och lappa ihop dem än en gång. För att överleva. För att lida mindre.

Jag nödlöser mitt eget liv, nu, för ett liv som jag förväntar mig leva, sen.

När kommer det?




Prosa av Ericafika
Läst 397 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2013-04-08 23:32



Bookmark and Share


  petter rost
"Jag nödlöser mitt eget liv, nu, för ett liv som jag förväntar mig leva, sen." Så starka rader du Erikafika, en livserfarenhet så mycket äldre än du. Var ska du hamna? På den här sidan hoppas jag / Petter Rost
2013-05-02

    ej medlem längre
Mycket bra text i form o innehåll! Kan bara säga amen till båda föregående kommentarer
2013-04-09

  Lejonhjärtas poesi
Precis, du har lösningen inombords vad det lider men varför lida på vägen? Vad behöver människan göra för att leva och inte bara överleva det är frågan.
2013-04-09

  Tess74
Jag tror det kommer när du och tiden är mogen
2013-04-08
  > Nästa text
< Föregående

Ericafika
Ericafika