Varför jag går i fel folksamling?
Om jag nu gör det?
Jag har inget svar
Jag går
och jag fryser
är det inte så
för alla
Vi följer
strömmen
omgivna av tillfälliga
formationer
personligheter
och spökryttare
vilka vi inte kan påverka
Jag kör bil
genom staden
ser in genom fönster
på prydnadsskepp
i vardagsrum
storslagna, vackra
på resa
imaginära luftrumsseglatser
Det är vår, solsken
ännu ingen värme
den dröjer
men resan är anträdd
också om målet
känns avlägset
det mål vi föga anar
Varje skepp
kräver en kapten
en besättning
och ett samspel
mellan dem
Saknas detta
blir det problem
i något led
Så är det alltid
Jag kör bil
genom staden
eller går
Mina vägval
blir som de blir
lite hipp som happ
allt detta ser jag
från min förarplats
i bilen
i denna stund
Segelbåten kräver en kapten
kaptenen kräver
en destination
en tänkt linje, ett färdmål
en övertygelse
att hålla fast vid
genom stormar
och stiltje
Segelbåten kräver en besättning
förmögen att sluta upp
vid kaptenens sida
utföra dennes order
men där finns en kapten
med tvivel inombords
oförmögen att fatta beslut
som måste tas
full som han är
av motstridiga känslor
och där, se
en besättning
med inre rivalitet
som drivkraft
hur kan då målet
någonsin uppnås
Jag går i fel folksamling
det känner jag
men den rätta
kanske inte heller finns
det kanske bara finns dessa irrvägar
som leder oss till oönskade platser
till oönskade mål