Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Skriven hösten 2012


agorafobi

utanför mitt fönster
har hösten börjat komma
jag ser människor som är på väg,
människor som är tillsammans,
människor som inte är som mej

här är jag trygg
här är jag trygg
här finns bara jag

vet att ingen kan komma in
och vet
att jag aldrig kan ta mej ut
ut till dom

kan inte leva på sprit
inte heller på stesolid
så därför har jag slutat
ligger på sängen som en tung klump
känner mej rastlös
huvudet låter mej aldrig vila

om jag vågade mej ut
om världen inte var så farlig
och jag inte var så liten
skulle jag åka iväg härifrån
ta tåget söderut
leta som en galning
kliva av vid varje stopp
aldrig ge upp hoppet
leta efter någon som mej
leta efter ett hem




Fri vers av Galaxhjälte
Läst 265 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2013-07-19 21:16



Bookmark and Share


  Galaxhjälte
Tack Annika för förslaget,
men jag skriver som jag gör,
och som jag känner.

Tänker inte ändra på något alls :)
2014-01-11

  Annika Persson
Fint skrivet!
Om du vill skapa mer dramatik kan du förslagsvis göra så här:

om jag vågar mej ut
men världen är så farlig
så liten
annars skulle jag ta mig härifrån
med tåget söderut
söka mig fram som en galning
kliva av vid varje stopp
aldrig ge upp hoppet
att hitta någon som mej
och bygga vårt hem
2014-01-11
  > Nästa text
< Föregående

Galaxhjälte
Galaxhjälte