Ögon vandrar

de är samman stängda öppna

I morgonljuset träffar strålarna
en hinna prydligt sammansatt
av celler

konstigt hur kärlek ryser stavar
om och om igen jag är kaninen
i stunden lurad


i flykten rasande i stundens lugn
i tankens flyt är allt du drömt

och jag har sett hur hatet bränt
framtid rivas

ändå svårt för dig att föreställa dig
som horan utan ben kön i blicken
kvar från då

du missar orden stammar Överanvänder


fastnar och jag ville varna håna


men orden knakar böjer
dramatiken!

Sen där. Stopp. Där börjar du du
dukar upp de feta borden

vinglande ögon tindrar över himlar
fastnar dubbelhetens händer och
du skarvar tänderna som biter
tag i stycken barnets önskan ensamhet
i stycken teatraliska till förmån för
ditt ego

men närmare är långt ifrån och
orden som förtrollar är desamma
som löpande band som tomten
delar ut presenter


som säljaren med årets nya rätt
för stunden

jag ber er sluta men ni slutar
aldrig och jag hittar aldrig


aldrig hittar vi till knappen.