samtiden och samtidens monument
inuti samtiden lever människorna och djuren
samtiden har alla i sin hand
samtiden slukar de levande
samtiden är både begärlig och beskäftig
samtiden tar sig själv på väldigt stort allvar
samtiden samlar på frukter
och ljus
och produkter
och olika maskindelar
samtiden ler ett stort leende
varje morgon
och går sedan vidare in i dagen
tar det lugnt, slår sig ner
på olika bänkar
och studerar människornas rörelser
och motiv
samtiden lever i nuet
blickar varken framåt eller bakåt
utan bara är
alldaglig och desperat
på samma gång
inuti samtiden
ligger tiden och lurar
som en tiger
samtidens fläckiga ansikte
som alla vill smeka
ta bort de där små fläckarna
som börjar bli pinsamma nu
samtiden håller barn i handen
och leder dem in
på snåriga villovägar
samtiden är en djurkäft
saliven dryper
ner på människornas tallrikar
samtiden tvingar dem att slicka
vara giriga
och tacka belåtet
samtiden har alldeles för mycket
att göra
samtiden tar nästan kål på sig själv
går in i vägg efter vägg
samtidens panna blöder
och ingen bryr sig om
att lägga bandage
runt den bultande skallen
samtiden trollar med sina bara händer
samtiden är ett djur
som tror att hon är en människa
för hon har aldrig sett sig själv
i spegeln
samtiden hittar på
alla möjliga ursäkter
för att slippa ha ansvaret
över vad som händer i samhället
samtiden är en lögnerska
med svarta ögon och röda läppar
samtiden har aldrig bett om att få vara samtid
samtiden blev bara samtid
för att ingen annan ville vara
samtid
nu skäms samtiden
för sin samtid
och med allt vad samtiden innebär