Min trappuppgång
är mer segregerad
än någon förort i
storstäder.
Av sex hushåll är tre
Bengtsson.

Dom har ockuperat
våning ett
och en finns mittemot.
Två är kattägare.
Alltså har två
tredjedelar av landets
Bengtssonnare katt.
Och den sista
tredjedelen är
kattallergiker.

Så har man katt
heter man säkert
Bengtsson.
En Bengtssonnare
utan katt är ingen
Bengtsson.

Katt utan en Bengtsson
är ingen katt utan en hund
som gnager på benet
och samvetet.

Jag trivs med mig själv
och livet trots att jag
inte heter Bengtsson.

Himlen är blå liksom havet.
I havet bor fiskar.
Sedan jag flyttat hit
har jag inte fiskat.
Desto mer fikat,
kaffe och glass.

Kanske fikat efter
ett och annat,
men aldrig glassat,
däremot nyfiket snokat
runt i bygden.

Sett snokar har jag,
även huggorm
men mest blekingar.
Trevligt folk faktiskt!

Lugnt och ostressande här,
stress-anden har ingen framgång
på denna 'världens-ändor'- plats.

Så nu står jag här
mitt i livet och hösten
för andra gången
och längtar till
Ingenannanstans.

Älskar alla allergiker.
Kattlösa kattägare.
Både Bengtssonnare
som annan-namnare.


Kram Blekinge!
Från en invandrare
med svensk bakgrund.



ps. jag har nog det mest
invandrarklingande
efternamnet i min trappa.