Klockan klämtar vid midnattstimmans slut
Genom rymden färdas tystnaden

Planetens eviga sång har tystnat
Stjärnornas glödande dans har falnat

Ur timglasets djup stiger den eviga fram
Ur hennes hand framträder en ny dimension

En dimension av skönhet och lycka
Men även förödelse och tystnad

En ny dimension med nya världar
Som måste lära av andra
Och hitta sin egen lycka skönhet och värde…