Ena dagen var hon som en fjäril ,fladdrande fri skyn med sitt vackra skimmer
Nästa gick hon tillbaks till kokongen och gömde sig från omvärlden
Omvärlden är ond sa hon svagt med en viss skärpa på röst
Den vill skada och göra mig illa
Släng ut mig på en gata, ingen stor jäkla villa
På marken hon satt
Och på staden csom så matt
Omslöt henne denna kalla vinternatt
Hon satt där och funderade på sitt liv
Hur hon hamnat här och vart hon ska ta vägen
Hon ser sig om , och tar sig fram , ja ngnstans ska jag gå sa hon.
Morgonkvisten kom och solen gick upp
Ett skimmer av hopp
Lyckades på något sätt fånga med henne i detta kretslopp.