En sommareftermiddag. En uteservering.
Där var vi två stamgäster.
Personalen log, när vi kom.
Hon var så ung, och jag så gammal...
Hon älskade mig innerligt
Jag älskade henne med all min ömhet.

Vi talade bl.a. om döden.

Klockan närmade sig 17.00; då skulle hon gå.
Det skulle dröja en vecka, innan vi träffades igen.

Jag hade tårar i ögonen,tyckte mig se en skugga sitta på en stol bredvid oss.
"Vad ser du på?" frågade flickan.
"Där sitter han och lyssnar." säger jag och pekar på stolen.

Senare berättar hon, att hon hade velat flytta sig; sätta sig på den stolen
så att jag bara kunde se henne och ingen skugga. Men hon kunde inte släppa
mina händer som hon höll i sina.

Valet var:Skymma skuggan med sin kropp
eller hålla kvar mina händer och ge mig kraft.

Hon valde det senare,och skuggan upplöstes ganska snart.

Följande torsdagseftermiddag satt vi där igen. ue.