Ett nytt år har nu snart lidit mot sitt slut
Och ack som de 365 dagarna då hon led
Satt där och vred på handtaget
Kunde inte slita upp dörren till nya möjligheter
De nyckelhålet var omöjligt att omfamna
Hon satt där med törsten på livet
Med en besk schwepps smak i munnen
Och torra läppar likt sanden i Sahara öknen
Hon släppte blicken från sitt Martini glas och tittade upp mot klockan som
bankade in det nya året
Bank bank sa det i hjärtat mitt sa
Torra läppar och torra kinder
Ja hon hade inte släppt på känslor strängarna än
Hon vandrar in i mörkret i kapp med skuggan hon far i vinden
Likt de små tassande kattklorna som trampar på hennes hals
Så står hon och trampar i takt med rytmen ifrån musiken
Beegees dängan far och flänger
Och främmande människor hon klänger
Kan hon inte längre behärska känslorna ifrån sig
Hon släpper ut det spontan i vimmelmasssan i hopp om bekfräftelse
Ta mig till ditt regnbågsland
Ta mig ditt , ta mig ditt kära dröm låt dig vara sann.