Jag är så tragisk när jag är full, om jag inte är mer tragisk nykter. Sedimental och tragisk.

Ångestattackerna från gårdagen får mig att känna onödiga flashbacks åt mina kärlekar. Jag dämpar allt med en alvedon och tryckandes fram Anna på mobilen. Jävlar vad ångest jag har. Mottot bara man vet vem man älskar får mig att känna mig mindre hemsk medans annas underbara röst ( neej jag tycker ine den är lika hemsk som andra ) får mig att känna mig bättre till mods.

Inser att man gör misstag i livet, och mitt var att nä jag var 15 att jag inte såg till att det blev rejält från bärjan, inte flera små. Allt jag behövde var henne. Hon lärde mig vad kälek var, alla andra var ångestdämpande, eller kanske inte Chulle då, men fuck the same.

Tänker på henne var 5e sekund, säkert. Tragisk, är inte kär intalar jag mig själv. Jag älskar henne bara. Jag träffar ju en annan, som jag inte ens vet varför.

Vinflaskan står på golvet, dem resterande marlboroserna ligger utslängda på golvet bevid. Puh, vilken jävla tur att den där tjejen inte sov över, hon gillade tydligen mer mig än vad jag gllade henne.

Hela den här hålan andas ju ångest, hatar att vakna upp en lördag med att se en haövuppducken plaska på golvet och cigaretterna brevid. Detta är 72a gången säkert, fas denna gång utan sällskap över natten, fast det blir inte så ofta nuförtiden. Jag orkar inte vara någon jävla playboy kanin längre.

Anna ringer igen och undrar varför jag är så jävla seg. Fyfan va jag älskar hennes irreterade röst. Jag ska gifta mig med henne, det bestämde jag då jag träffade henne första gången, men alla a förösk splittrades. Alla vet ju att dom andra tjejerna bara ar utfyllnad och ångestdämpande. Förutom chulle då, men henne är det ju värsta cia komplitten kring vårat uppbrytande. Jag måste skaffa en ny psykolog.

Avverkar en brunch framför datorn, calle ringer och säger att han kommer vid 4a, goodie. Lär inte få i han någon sprit idag heller, och jag känner mig så tragisk när jag pimplar och han tittar på.

Kim vaknar, fan, han kommer tjata om hur full jag blev. Undrar hur många soim egentligen minns från igår. Kim minns tyvärr en del och rajlerarar oavbrutet över det. Han räddade mitt liv, cårt att dölja. Jag får bjuda han på vin eller npgot. Han skulle dock ut på golfbannan, flashbacks till mitt gamla liv. Jag känner mig värdelös.

Grubblar en stund, intalar mig själv att jag ser ut som bruce videon till one step up. Jag i en nedsläkt bar drickandes whiskey, nyseparerad och en strippa framför mig. Borde fan sluta leva upp till den mallen.

Anna är som vanligt lika oemotståndlig, vart faan kan man köpa nytt liv någonstans. Linen om att hon är mitt känns uttjatat. Grubblar ner i yoghurten och pillar ihop russinrna, hon dricker cola till frukost, jkag är fortfarande normal.

Har man en gång gått till en psykolog kommer man alltid överpsykolgisrra sitt liv inser jag medans jag gör upp en lista på kvällens lämpliga sex, eller ” berör men bli aldrig berörd ” offer. Lifes sucks, Anna berör mig fortfarande. www.patetiskaklubben.se nästa?

Telefonen piper till. Vad hette den där tjejen jag strula med igår, undrar Jonas. Inte fan vet jag, tänker jag. Kommer ju knappt ihåg mina egna.

Jag vänder uppmärksamheten tyill Anna igen, fan, måste göra något åt håret, känner mej hemsk jämfört med henne.

Grannen kommer in i underkläder och slummrar på en halvfull vinare, frågar om vbi ska ut och röka. Klockan närmar sig trre och jag har averkat en halöv dag utan att röka. I rules.

Jag smokar en marlbor och däcker sedan i min säng. I rules. Calle kommr om 2 timmar, vi ska softa. Min lever kommer må bra av det.