så räknar jag dagar igen
och sitter tidigt i morgonen
med inget annat i huvudet
än dig

och är dum nog att stanna
i kylan och frysa själen ur mig
vandrar runt som en hemlös hobo
längs med isvattnet i kanalerna

andas i händerna och drömmer
om andalusien, barcelonas stränder
en fågel över kroatiens gröna kullar


ser en blind katt
framför kyrkans port
ovetandes om tröskeln
till himmelriket
ändå skiner solen på henne
där hon slickar sina sår


så räknar jag dagar igen
och sitter sent på kvällen
med inget annat i huvudet
än dig
och kroatien