Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Morgonstunden




Här

i morgonstunden
lägger jag min ängslan

täcker de daggiga fälten
med
själens ångestmantel

låter
gryningssolen
skingra
mitt svårmod

Här i morgonstunden
lyfter jag min svarta slöja

anar ljusets stråk

i hjärtats rum


Bs-06


Fri vers av Bodil Sandberg
Läst 320 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-03-23 18:36



Bookmark and Share

    Louvisa
Ååå, vilken fin dikt!
Börjar svart och slutar i ljus.
Det är tungt innan solen går upp.
...och naturligtvis tycker jag att den är bra som du har formulerat den...
2006-03-25

  tobbä
åhh...kommer att tänka på en morgon vid Björntjärnen kl 05 00 när jag var där och fiskade....det var så vackert och jag kom till insikt med mycket där...du målar upp en likadan bild min vän! jättevacker!!!!
2006-03-24

  Markattan
Du har poetiskt och väl satt morgonens magiska sinne på pränt. "anar ljusets stråk i hjärtats rum", härlig läsning.
2006-03-24

  Teresia Ridell
Vad kan vara underbarare än att få klä av sig ångesten, låta den smälta bort !
Fantastiskt fint !
2006-03-24

  rebecca d VIP
helt underbart! Låta ljuset komma in i ångesten, lägga ner den...
2006-03-24

    Siera
VIlken underbar känsla du förmedlar, kan inte hjälpa att jag ler:)
2006-03-24

  Ingrid Nilsson
Morgon - och en lätthet kommer. Så vackert du skildrat det.
2006-03-23

  Jessica Ebbesson
En förtrollad morgonstund förmedlad så vackert med dina ord.
2006-03-23

  Cris
Ja, faktiskt är morgonstunden nog den bästa. Just i gryningen när man kan lägga nattångest åt sidan och när man väl vaknat kan jag känna mig fri... tynger ngt kan det komma smygande frampå dagen. Men just morgonstunden kan kännas härlig.
Fint!!!
2006-03-23
  > Nästa text
< Föregående

Bodil Sandberg