Systemet har återigen triggats
Nu återstår bara en kedja av tårar, och ångest, och panik
Rullandes som löpbanden i en fabrik

Att översätta tankar i ord och ord i handling
Eller inte alls
Jag har svårt med det där

Tiden rinner undan och jag är fast mellan fyra väggar
Jag har svårt att bestämma mig, ska jag leva eller dö?
Och eftersom att jag inte kan bestämma mig så tar jag det sämsta alternativet;
Att inte välja alls

Det som håller mig tillbaka när jag står på broräcket och svajar
Torde vara samma orkeslösa apati som tvingar mig att sitta still dagarna i ända
Jag står och stampar, kommer ingen vart
Och tiden rycks undan som en matta under mina fötter

Jag är ännu ung, men inte länge till
Min själ är äldre än tiden själv
Jag är trött, och orkar inte längre
Så jag ligger här i mörkret och väntar på att dö

Som en mask;
Har inget medvetande
Som en mask;
Äcklig
Som en mask;
Blind krälar jag runt i skit

Som en lam mask med social ångest
Ligger jag här i mörkret och väntar på att dö