Den lilla flickan tog sina första steg, stapplade och föll. Snart var hon stadig nog att vandra ut i världen. Tryggheten beredde hennes färd till en början. Vandringsvägen var oftast ljus men stundom försvann den och på vissa ställen höljd i dunkel där törnen rev till blod.

Flickan är nu en kvinna på livets väg och har insett att varje steg och riktning hon går, tänker och gör i livet, är som att komma till ett vägskäl där hon gör sina val i missmod, smärta, lycka och lärdom.

Den vandrande kvinnan på livets väg måste ständigt påminnas om sin visdom.