En doft av din parfym
lägger sig ibland
över rummet likt
en dimma.

Den kommer smygande
likt en ängel
som äntrar rummet.

Smyger sig in
utom synhåll för
något annat än
ögonvrån.

Skuggan som
far förbi
lägger en
värmande hand
på min axel.

-"Hej"

Och jag fäller en tår
av saknad.

Som jag minns
att jag gjorde
sista gången
vi sade
hejdå.

När du var du.
Utan lögner
& svek.
Utan sjukdom.
Utan sinnesbedövande
medel.

När vi var syster & bror.

När jag är som ensammast
så är minnet av dig som starkast.
Då sveper du in
likt en dimma.

Varje gång
så fäller jag en tår
av evig saknad.