... ty den tiden
då jag gav dig 
mitt lillfinger
och du 
båda mina händer tog ...

... även då 
du ej dem behövde
eftersom du redan
länge sedan
ifrån mig tagit nog ... 

Den versionen av mig
tog länge sedan slut ...

Men även om den tiden
ej finns mer 
och länge sedan är över
så finns det ännu kvar
en hel del av den jag en gång var ...

Blott i en nyare mer utvecklad version
där så väl mitt lillfinger i sig
som båda mina händer
finns fullt tillgängliga för dig ...

Men bara om du är den
som verkligen är ämnad för mig ...

... och jag känner inom mig
att jag kan förvänta mig
detsamma av dig ...

När det gäller mina vänner
är jag ännu nästan lika generös
som jag en gång var förut ...

... men bara för dig
som visar att du
också finns för mig
när jag behöver dig ...

Lika självklart som 
du vet att jag 
funnits där 
och så alltid finns
när du behövt
och  behöver mig ...

Men för dig
som blott bara finns
där för mig
när jag behöver dig
så länge du 
ännu finner att
det finns något
att tjäna på mig  ....

... är min generositet
liksom min välkomnande vänskap
sedan länge redan slut ...

Så även om
jag vänner och bekanta
behöver i mitt liv
är jag i min senaste version
en sådan person
vars erfarenhet
gör att jag oavsett situation ...

... vet värdet av
att vara lite mer selektiv
med vilka jag väljer
att bjuda in i mitt liv ...

Sådana beslut
fattar jag inte längre akut
på samma sätt 
som jag gjort i mitt liv förut ...

... Inte ens när läget
faktiskt är akut ...