Jag hör fiskmåsarna skråla, för de sjunger inte.
Känner sommardoften, våt och vacker, fet och full.
Sitter i ett rum som inte är tänt, det är släckt.
Tänker, känner, det är oro, ångest och framförallt sorg.
Glädjen finns där, men jag måste få tänka, känna djupet.
Djupet som tycker, som skär, som skriker.
Ytligheten är tyst.
Förståelse och oförståelse, det kryper, rastlöshet.
Ingenting och mycket, mer, MER!
Livet vill mer, jag vill, ibland inte...