Oavsett våra dygder och later

Spelar livet sin egen teater

Flera pjäser på samma scen

Olika vinklat strålkastarsken

Regissörernas blickar kan döda

När de ödelägger varandras möda

Den enes statist är den andres stjärna

Får inga repliker, men vill ju så gärna 

Scenen roterar en fjärdedel

Nu är det dags för ett tredje spel

Ännu en stjärna ser dagens ljus

En nova i de fria konsternas hus

Hen stjäl hela scenen, blir deras öden

Men nu kommer en fjärde, det är ju Döden!

Demonregissören tar över till slut

Liken med rekvisitan bärs ut

Ingen bråkar och skriker mera, 

Om att regissera eller statera

Stjärnor är kanske det enda vi ser

När ridån en gång för alla gått ner