Floskler
stora som texaco-skyltar,
längs den enda vägen
genom öknen,
skymmer ständigt
sikten.

Alla vrålar åsikter
i ansiktet
på varandra.

Ingen tycks längre
förstå vikten
av att lyssna,
tänka,
reflektera
och begrunda.

Bakom varje panna
finns tusen drömmar,
tiotusen tankar
och hundratusen ögonblick,
men ingen orkar bry sig.

Ensamma på kalfjället
staplar vi statisterna
i högar,
sorterar rollerna
i fack
och somnar stelfrusna
under kostymen
vi axlat.