Och de var vänner för alltid
och hade alltid varit.
Där är jag,
försöker få in mina ord,
önskar samhörighet.
Men kommer liksom ingen vart.

För på alla bilder är ni tillsammans.
Och inte jag.
Ni fotar
men fortfarande så finns inte jag där.
Det är så vackert
att se på er vänskap.

Det kanske är så att vissa är gjorda så,
vi ska inte höra till.
Och hon var ensam för alltid
och hade alltid varit.
Inte ens fick jag
hålla i er kamera.

Tänker vrida och vända
på varenda hörn.
Någonstans i världen bor jag,
kanske är det tur
att jag vet att det inte är hos er.
För nu vet jag var jag inte ska önska.

Och de var vänner för alltid
och kommer alltid att vara.