stiltjet nästan unket
har slutat
krypa
inuti

så känner jag en pust
vinden öppnar
mot bris
anar luckor i
min täta grönska

dunster av då
slår emot i den tilltagande
grenarnas gungande
blottar
grånande grubblerier

ogjort att stängsla
vidgar sig nuet
kulingsnabbt
utan ände