Håll hennes hand som om den vore
det sista andetaget till livet och
led oss i trygghet där anledningen
till att blodet rusar rött är
ögonkasten som möts

lägg oss tätt tillsammans för
hennes hud håller inte ihop
utan känslan som binder
vilsna själar knutna samman

och låt varje inandning i varandras närhet
föra oss närmre vår ande och
smärtsamt lägga våra hjärtan
på varandras tungor där
orden och känslan alltid smeks
i centrum av det smakfulla sinnet