det är svårt att göra val
innan man föds
uppenbarligen lyckades jag ganska bra,
medelklassvenskfödd
för
ju mer jag ser av sverige
desto gladare blir jag för min lott
i livet.




jag sitter på ett trägolv
reser mig i en brygga
varje gång jag öppnar ögonen för världen
ser jag något nytt
som förfaller



när jag var åtta år frågade jag
varför barn inte fick rösta,
och mina föräldrar sa att: nej,
barn har nog inget sinne för politik.
ändå är det vuxenvärlden
som uppfunnit segregationen.
ändå är det vuxenvärlden
som sa åt mig
vilka ungar som var bra att umgås med,
vilka jag skulle undvika.

jag
har insett att hela skolan ljög
kanske hela verkligheten
talade osanning,
ryggradslögner
för att verkligheten själv
var rädd för misslyckandet
att inte kunna erbjuda barndomstrygghet,
svenssonliv till alla.

och det är inte mina skärvor som ligger bortkastade
på medborgarplatsen.
inte min avföring som fyller södermalmsluften.
som skyddad betraktare med kapitalplaceringar
och universitetsutbildning
borde jag höja rösten för skattesänkningar
och ökade straff.
se om mitt hus och skapa konflikter mellan
klassgrupperingar


men det kommer jag aldrig att göra.