Mjukaste storsängen

stod där på vårängen

mitt i ett fältläger

fyllt utav tältstänger

det var väl bacchanal

kanske nån festival

Kröp under täcket jag

efter en solskensdag

låg redan där en man

som ej beskrivas kan

han var så mjuk och len

rött hår och smala ben

med mössan käckt på svaj

sa att han hette Kaj

höll i hans smäckra hand

sen sov vi lite grand

Nästa dag gick så fort

i toner flög den bort

jag la mig tidigast

Kaj efter, i all hast

kröp han så ovanpå

så att jag kunde få

känna hans lätta tyngd

jag for i stjärnerymd

såg jorden stor och rund

blott för en liten stund:

Kaj ville kela, men

älskade endast män.