Det där som gör så ont, är gudars substitut
Drömmar som flagnar längs med väggar, som gulnad, svedd tapet
Du som målar väggen vit igen, med skygglappar av glas
Hur länge ska du kunna bära illusionen, innan drömmen går i kras

Jag vet att jag bär tomma ord, som ingen jävel borde ta
Men jag kan inte stanna tåget, inte heller kliva av
Sanningen den bär mig fram, precis som lögnen slår mig ner
och drömmen, den om pariserhjul, är drömmar ingen ser

För det är rostiga kulisser, där hundar spelar kort
Där jag har stulit nyckeln till den dörr, dit ingen ändå går
Har låst och sen släpt minnet
av hur du sliter ditt gråa hår

Skala en citron
släng köttet på en bår
Kväv sen alla sinnen, tills du saltar med en tår
För Tequilan den ska brännas
i hemlighetens vrå

Sen kan vi skåla ikapp
för alla drömmar som vi haft
och alla bittra minnen, som hela världen får veta av
Tills pariserhjulet bågnar och vrider tillvaron konkav