Vaggande bonde i motljus
Hästen var halt
Oxen fick dra

Det var så himla kallt
Ungarna svalt

Men Gud fader och Prästen
kunde tillvarons mening
förklara

Trots att Isen var så hal,så hal

Måste till Kvarnen
För att säden mala

Och åter tillbaka fara

För att morgongröt
Och kaka få smaka.

Med barn och hulda Maka
som väntande svalt

Hästen var halt
Oxen fick dra

Trots att Isen var så hal,så hal
Och penningpungen så skral,
så skral.

Men det fick gå ändå

När man hade hoppet
Att leva på.

För vaggande bonde i motljus.