jag började vikariatet med en dubbeltimme. eleverna hängde över bänkarna eller låg på golvet. jag lät dem hållas, de var ju vuxna. själv satt jag på sängkanten och försökte dra igång en diskussion om Språket och Litteraturen. en äldre kvinna på en madrass vid mina fötter kom med några kommentarer, i övrigt var det lugnt.

fem minuter innan klockan ringde till rast störtade sjundeklassarna genom klassrummet på väg till rast och drog kaffetanterna med sig. jag hann inte säga något om tio minuters paus så de blev borta i tjugo. jag försökte bereda plats för att skissera en struktur på whiteboarden, men den var överhängd med låt-stålappar. ville jag skriva något fick jag pressa in det på ett A4. 

"så gör vi här", sa madrassdamen som dröjt sig kvar för att diskutera undervisningsmetoder. hon menade att min inledning utgjorde en illustration av Det Informella Samtalet, och visade mig en fotokopia som hon fått på en kurs. jag förklarade att jag bara hade snackat lite.

när jag öppnade lådan i den lilla katedern vällde en bläckfläck fram, nattsvart som ett afrikanskt mörker. i kanten skymtade jag en signatur, ett känt poetnamn.