Du svaga höstsol
Du mäktar ej att värma min hud
Dock in i själen du lysa
Du visar oss höstens vackra skrud
Aktsamt viskar jag
du min kärlek hysa
Ekarna doftar nöt och gör sig redo för vila
Vinden för salt till mina läppar
Vågorna slipar graniten
Jag öppnar mitt hjärta
Och låter själen sväva
För att släppa sin smärta.