Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kvävs av alla strukturer som styr mig under varenda sekund


Fosterställningen fylld med ljus hopplöshet

Ännu en jävla dag
Dock fylld med någonting nytt
Insikten om hur styrd jag är över allting som faktiskt styr mig
Allt känns så hopplöst, hur låter jag kedjorna jag fått bära sedan barnsben brännas sönder?
Miljarders intryck om vad fult är, vad fint är, vad som är okej, vad som är avskyvärt
Denna dag har jag kommit närmare kanten mot att gå över mina tillgjorda gränser
Allt för att vara perfekt
Nå upp till det som jag fått för mig är den fantastiska verkligheten
Men den finns ju här
Och jag är ju redan jag
Ingenting mer behövs
Men vill längre in...
Inåt mot mitt djupaste djup
Vill veta allt som skadats, hur det kan helas, hur jag ska hantera livets alla steg så som det "ska vara"
Jag vill dö när tankarna om vad som är rätt och fel kommer till
Alla tusentals människors olika värderingar, åsikter
Alla ska ha så rätt
Förvirrade Åsa lyssnar på allihopa
Lyssnar på alla som måste ha så "rätt"
Men tvivlar, min röst då?
Vad är hjärtat, vad är hjärnan, vad är själen, vad är mitt mål, vad är det "perfekta" livet, hur ska jag leva, gå under till svarta underjordiska gångar fyllda av alla sjukliga begär, eller förstoppad mig till att tro att perfektionism är det enda rätta och min vardag ska vara vit och kall
Jag ger upp
Tankar måste slockna nu
Orkar inte längre bry mig
Vill bara vara god mot mitt hjärta
Hoppas bara inte
Att imorgon är ännu en jävla dag




Fri vers av Randig4
Läst 139 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2015-01-20 03:07



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Randig4