så blev sista ordet sagt

ett yttersta andetag

en sista långsam gång

bilderna dubbeltalar

hela tiden

i bildrikt bakvatten

ord är som andetag

det sista vi gör

innan dagen säger sitt

i vårvinterljuset

vilar rösten som namngav

hastig fågel i flykt

vi är alla stråkinstrument

i välvande rum

med våra stulna stråkar

jag har kvar ditt brev

i en slags saknad

längs den omöjliga tiden