Brusigt ljud från den där gamla radion som egentligen borde slängas, men som morfar köpte och därför älskas trots att den förbrukats; en ny borde investerats men det går ju inte för morfar köpte den brusande radion till mig innan han försvann.

Porträtt och utlästa böcker möter min blick, detta är ett museum över sådant som inte riktigt vill glömmas bort. Den där filten som vi älskade under värmer mina ben, ty rummet är lite kyligt. För att spara el och minska miljöpåverkan stänger jag numera av elementet om dagarna, trots att det bara är kylig aprilmånad. Kanske gör jag det för att filten ska ursäkta att användas, den för mig till dig genom tanke och doft och jag kan nästan återuppleva oss.

Här ska jag skriva, i min nya skrivarfotölj med utsikt över mitt minnesmuseum och med den brusande radion inställd på Vinyl eller Rockklassiker. Här ska ord konstrueras, vid en filt under vilken vi älskat varandra och i en atmosfär doftande från människor som kommit och gått, eller kanske stannat en stund.